ett litet dagboksinlägg, nånstans utanför axmar

jag ligger på sovplatsen längst upp till höger, plats 66. resterande fem kvinnor i hytten har redan gått och lagt sig när jag hoppar på gäspande och lite irriterad i hässleholm (långt efter min nitiskt invanda läggtid). det finns inte en möjlighet att sköta bäddningen högst upp på en ranglig stege i en beckmörk hytt utan att väcka dom andra, så efter några viskade svordomar lägger jag alla lakan åt sidan, hoppar upp och drar den stora svarta filten över mig. den här filten vill jag ha med mig hem, tänker jag.

jag glömmer borsta tänderna men går på toaletten två gånger under natten.

sista gången jag är uppe är klockan 5 och det är fortfarande svart utanför fönsterna. om det inte vore för sommartid hade jag fått sällskap av en glödande nyvaken sol där på tågtoaletten.

gggggghhhhhh SLurrrp, chAaaaaaa piiip

jag går och lägger mig igen och avgör att det inte är lönt att ställa ett alarm på telefonen för den kommer ändå hinna dö och dom andra ska säkert av i stockholm också så jag kommer vakna av dom.

när jag vaknar ligger nån kisande med sin telefon i ansiktet och en annan håller på att klä på sig byxor, ute är det ljust. jag fattar inte att tåget står still. ”är det någon som vet vad klockan är?” frågar jag. ”hon är sex” svarar någon och jag blir förvånad för vissa ligger kvar och sover och andra har redan gått utan att jag hört något.

är klockan redan sex??? mitt tåg till umeå går om en kvart. måste. upp. skynda. ut.

nyvaken. oj? jag är i stockholm? det är torsdag morgon i stockholm, april, andra är också nyvakna, centralen känns lugn mot hur det brukar va. måste skynda, vilket spår? 8? hinner jag köpa kaffe? jag hade ju planerat det när jag yrade inatt och ville ha något att se fram emot.

tjejen på pressbyrån ler och är trevlig. ”vill du köpa till en frukt för bara åtta kronor?” frågar hon och trots mitt yra tillstånd hör jag hur dumt det låter. en frukt för bara åtta kronor? snälla. jag kan få 10 olika frukter för samma pris på möllan. ”nej tack.” säger jag och ler tillbaka. mitt hår har säkert en rolig sov-frisyr.

tysta avdelningen, plats 18. vid ett fönster. jag känner nästan en euforisk känsla, att ha en så lång resa framför mig. det finns så mycket jag vill göra, så mycket jag vill hinna njuta av. läsa, skriva, filma, studera människor. dricka mitt kaffe, min juice. teckna av folk i bistron. vet liksom inte var jag ska börja.

jag älskar att åka tåg. om allas liv tillsammans vore en film så är att åka tåg att snabbspola (på halvfart) genom en kort bit av den filmen. vi som sitter här och tittar ut är åskådare av den filmen. små scener utspelar sig. fast man kan ju säga att det utspelar sig en film inne på tåget också. jag vet inte vad jag vill komma åt – något med att färdas antar jag.

om 4 timmar är jag framme i umeå.

om 26 timmar sitter jag i intervju på umeås konsthögskola.

om några veckor får vi veta vad vi ska ta ställning till 🙂